Sorg
Ja nog är det inte lätt alltid, nu har Plätten åkt iväg och lämnat mig kvar här med mamma och pappa. Ensam. I fyra veckor ska jag klara att leva utan henne. Det är inte mer än rätt tror jag, i och med att jag har lämnat henne hela året... Everything's changing and I don't feel right... Allt kommer att ha ändrats efter här sommaren, jag har sett förendringarna ända sen i höstas då jag flyttade, inget kommer att vara samma sak. Varför kan inte allt bara fortsätta vara som förr, nu måste man ju börja ta vara på tiden annars flyger den iväg snabbare än fort!
Vet du vad det är som går och går,
döljer och läker alla sår.
Tiden talar inte för nån,
tiden bryr sig inte on nån,
den är olidlig och tyst, stöddig.
Tiden vet att den vinner till sist.
Ibland inser man inte vad man har, förren man förlorat det.
..men..
Ta dig samman gör något onyttigt
..för..
Lyckan kommer till den som skrattar
See ya at jukola! / F
Kommentarer
Trackback
